aug 08

Hör jag dåligt?

Eftersom jag inte träffar så mycket människor i vardagen – dels bor jag ju ensamt ute i mitt kråkslott och sedan är min man oftast borta på affärsresor – så märker jag ibland inte av att min kropp förändras. Jag får helt enkelt ingen regelbunden input från min omgivning. Detta kan gälla en sak som min vikt, men nu senast då jag var och hälsade på min syster som bor i Linköping där hon jobbar på universitet så märkte jag istället att jag nog måste börjat höra dåligt. Antagligen beror det på att jag ibland lyssnar på musik lite väl högt i lurar. Jag märkte att jag ibland hade svårt att uppfatta vad hon sa, trots att vi inte var speciellt långt ifrån varandra. Det blev också värre om det var några andra som pratade samtidigt eller om teven var på.

Mitt öra!

Mitt öra!

Hur som helst så har jag nu kontaktat Avesina som är specialister på hörselproblem av olika slag. Där ska jag alltså testa min hörsel i nästa vecka. Det är på tiden, och det kommer också att kännas skönt att få ett definitivt besked om hur dåligt jag verkligen hör. Så kan det gå när man sitter ensam på kråkslottet!

jul 20

Nya dörrar till kråkslottet!

Nu var det länge sedan jag skrev, men tiden går så fort. Det är svårt att hinna med allting som man vill hinna med.

Här i vårt kråkslott håller vi på med stora förändring. Vi har nämligen bestämt oss för att renovera lite. Till exempel så håller vi just nu på att byta fönsterdörrarna jag infogat i bilden nedan (klicka på den). Det är mycket jobb, men genom att vi beställde från bygga hemma blev det åtminstone lite smidigare. När det är klart kommer jag att stormtrivas, tror jag.  Synd bara att jag inte har tid att läsa böcker!

SP Stabil FD Par 12-21-21_48_utifrån_öppet_(290x290)

maj 08

Minnen från det förflutna

Som namnet på min blogg antyder så är jag en person som på alla sätt älskar saker som hände för länge sedan. Jag vet faktiskt inte exakt varför, men kanske kommer det sig av att jag som liten satt och lyssnade på min farmor när hon berättade om livet som en liten flicka på en bondgård i Sörmland. Hennes historier var alltid så full av klara minnen som alla hade en ljus karaktär. I efterhand har jag dock förstått att livet måste ha varit mycket tufft för henne. Men det hörde man henne aldrig prata om.

Det närmaste jag kommer det förgångna idag är annars genom att läsa många böcker. Sedan brukar jag också följa med min man ut i skogen där vi älskar att ströva och vi har nu också installerat en åtelkamera som fotograferar djur när de passerar. Detta är ett himla spännande sätt att kunna observera dem i det fria på. Och att undersöka skogen på detta sätt är även det en metod för att ta mig tillbaka till gamla tider.

Detta var alltså mitt första inlägg. Fortsätt gärna att följa min blogg. Nu måste jag gå in på banken och se efter vad som krävs för att ta ett litet lån. Jag vill nämligen ha ännu en åtelkamera!

Tufft arbete

Tufft arbete